...den 9:e...

Nu är de tre månader sen vi var tvungna att ta adjö. Jag gick vår vanliga runda i dag. Upp bakom garaget, längs med stenmuren. Förbi din sten och silvergran. Ner mot brasan och tillbaka förbi äppelträden. Runt huset, upp mot trappen förbi hammocken. Det är inte samma sak länge, men det kändes bra. Solen lös och vinden smekte kinden. Jag saknar din tyngd och värme. Jag saknar din doft, ditt lugnande kurr. I går hörde jag dig. Du satt på mattan, tvättade dig och ruskade till på huvudet som om det kliade i ditt öra. Jag saknar dig vännen min. Mattes lilla farbror <3